Vi blev bjudna på middag igår, föga anade jag att mina föräldrar skulle dyka upp. Trevligt men oväntat. Så vi fick sitta ute.
Vi hade bestämt att detoxa barnen från skärmar (och jag ser det ologiska i att jag bloggar och fotar då men anser inte att jag har ett beroende. Jag har mindre skärmtid än maken som arbetar mer än jag…). Barnen var lite oroliga och gnälliga hela dagen men kom igång varteftersom. Jag tror jag sa att det var skärmförbud 1384 gånger eller så. Nu på morgonen kanske bara 9.
Jag bestämde mig för att brodera en liten gå-borts-present till min svägerska istället för att köpa något. På så sätt kunde jag vara närvarande i köket men ändå göra något berömvärt och lite värdefullt/roligt….
Jag valde en gammal bild jag sparat från någon tidning som donerats till skolan. En på en barbröstad skitsnygg tjej. Jag hittade den nyligen för att jag fortsatt med döstädandet av mitt arbetsrum. Inspirationen kom över mig.
När jag hade broderat upp all svart tråd lämnade jag arbetet vid köksbordet och gick ned i arbetsrummet. När jag kom tillbaka var broderiet borta! Jag letade och letade, frågade och frågade men nej. Inte ett spår…..sen kom jag på att kanske det var lille E som varit i farten. Han var dessutom som bortblåst. Mycket misstänkt! Till slut fann vi honom och han erkände. Han hade tagit den. För att han tyckte att bilden var oanständig, snuskig. Han ogillar snusk!
Den lille pojken hade emellertid inte bara kastat ut det hela. Han hade klippt det mitt ity också, sargat det.
Jag skulle underdriva om jag sa att jag blev skitarg. För jag blev både arg, ledsen, kanske nästan förtvivlad och kände att såååå mycket tid gått till spillo. Men, jag var fast besluten att återställa det hela. Och som en äkta thoraxkirurg började jag suturera ihop de två bröstkorgshalvorna med silkestråd. Hon ser ut som hon gjort en bypassoperation och att man samtidigt tagit bort livmodern. Men, hon är vid liv. Inte helt klar men snart.
Jag använder bara material jag har hemma och när det tar slut är planen att köpa på loppis osv. Inget nytt. Det är slut med det. Och ju mer jag städar här hemma desto mer hittar jag i gömmorna så jag är inte orolig egentligen.
Jo, jag läste i Perfect guide om Elin af Klintberg. Hon berättar att hennes firma inte tog fart förrän hon började ljuga för kunderna. Fake it til you make it. Men nu mådde hon illa över det. BRAVO! Men man mår ju lite illa över att det är så allt går till och jag får allvarliga funderingar kring min egen strategi för att l”lyckas” i världen och vad fan jag lär barnen…ärlighet, aldrig fuska, stjäla eller ljuga……
Sen läste jag om en komiker, Johanna Wagrell…..hon namedroppade så mycket att jag blev yr och fick en känsla av att varje offentlig person skulle ha som vi läkare måste ha när vi skriver något, en lista över möjliga jävsförhållanden och vinstintressen i eventuella företag. För att bli tagna på allvar…..kan man inte införa det snart? Annars riskerar ju alla dessa personer fullständigt sin trovärdighet, det gäller väl även Liberalerna tänker jag…
Nu är det kaos här, barnen skriker om iPads, fäktas och bråkar. maken ger mig onda ögat för att jag skriver så, OVER AND OUT! Nu går jag analogt!
A
Hej Anna,
Jag hittade hit igår efter att ha börjat lyssna på din första bok ”innan väggen”. För lite mer än en månad sedan förvandlades även jag till en överkokt grönsak efter många års kamp mot mig själv och klockan. Det började med Corona (högst troligt) och sen brast det helt. Har börjat reparera mig och kan nu läsa lite på telefonen och lyssna på bok korta stunder. Dina böcker och blogg känns som blick in i hur livet ”är” – en salig röra av stort och smått. De tar jag med mig på resan. ?
Mvh Jessica
Hej Jessica! Så roligt att du hittat hit och känner igen dig. Och så tråkigt att du behövt hamna…här? Jag hoppas att boken kommer hjälpa dig och när du orkar kanske läsa den för bilderna som Louise W gjirt (Hejhej vardag är såååå fina och roliga). Jag hoppas du kan rehabilitera dig väl och läs mina gamla inlägg för inspo…om hur man INTE gör eller mina insikter i hur man aksnke skulle göra? T.ex Utmattad? Var så god en resa till St:Thomas (tror jag inlägget heter) eller hur #Nyser så tampongern flyger ur” om det kvinnliga förfallet…;)
Idag blir det ett roligare inlägg för jag är på rätt kurs just nu känner jag, men så arbetar jag ju deltid också!
A