Förlåt men…

Idag fick vi två mail från Tyllas skola. I det första som hon från fröken stod att de imorgon ska få sin FÖRSTA läxa! Jag smsade direkt maken för hon har längtat så! Och sen läste jag nästa mail……

I morgon torsdag den 24/ 9 kommer vi att dela ut en vänskapsläxa som handlar om att vara vänlig. Eleverna får med sig ett papper hem där det står olika förslag kring hur eleverna kan göra något snällt hemma och i skolan. De färglägger ett hjärta varje gång de har gjort något snällt.  Vänskapsläxan ska eleverna ta tillbaka på onsdagen veckan efter den 30/9. 

SO: Vi har arbetat med trafik såsom olika vägmärken och hur en säker cykel ska vara och om reflexer. Vi fortsätter att arbeta med värdegrund på olika sätt genom att se olika avsnitt av Vara vänner med efterföljande diskussioner.  Vi har pratat med eleverna om “uppåtpuffar” dvs. hur man är snäll och positiv mot varandra. Alla klasser och fritids har fått varsin burk som vi ska fylla med makaroner. Varje gång vi hör eller någon elev berättar att någon i åk 1 har gjort något snällt får eleverna en näve med makaroner i burken och när alla burkarna är fyllda avslutar vi med att göra något trevligt tillsammans. 

Avslutningsvis mer info om det ELEVLEDDA utvecklingssamtalet…och jag tappar liksom all kontroll. Jag behöver blogga om detta.

Jag vill inte att skolan ska lära min barn hur man sä vän med ALLA. Man kan inte vara vän med alla. Absolut ska man vara snäll, inte mobbas som Zlatan och morötter är bra för att förstärka ett redan bra beteende.

Jag hatar ordet värdegrund. Det finns överallt och betyder inte ett skit! Vi har demokrati i landet, jämställdhet och man får inte slåss och vara taskig. Det räcker så. Om ett barn eller för all del vuxen i skolan ändå bär sig illa åt vill jag veta det, jag hoppas skolan tar upp det med berörda elever och föräldrar och sen flyttar runt barn som kanske inte ska vara i samma klass. Om någon är upprepat elak (ja det har vi varit med om) då tycker jag man ska flytta det barnet och inte låta det plåga andra och förstöra studieron! (Ja vi har haft problem med det tidigare).

Barnen ska rita egna hjärtan när de gjort något snällt? Den som har flest hjärtan vinner eller? Jag fattar mig inte på detta!

Jag fick också väldigt god lust att börja öva att skriva läsligt med T som är minst. Några av mina barn klarar det, somliga inte…….och det är fel både på hur de håller pennorna och var de börjar skriva bokstäver och siffror. Det går inte fort att skriva på det viset och det är också omöjligt med skrivstil. Men skrivstil är för dinosaurier tydligen. Ingen kan längre läsa vad jag skriver.

Avslutningsvis konstaterar jag att jag återigen måste läsa den magiska jävla kulan! Jag hatar den boken. Den är fruktansvärt trist. Iallafall andra och tredje gången….jag ser inte fram emot detta man ska försöka bita ihop för mitt barns skull. Imorgon ska jag dra fram morfars herbarium. Då ska ni få se på driven unge!

Elevledda utvecklingssamtal. det knyter sig i magen på mig av det. Mina barn gillar det inte och det brukar bli kaos och tårar. Jag måste hålla i mig för att inte bli galen och allt jag vill veta är, vad går bra? Vad går dåligt? Vad ska vi kanske öva på?

Jag skulle vilja föra in några frågor där också…om vi nu ska vara konstruktiva. HUR SMAKAR MATEN I SKOLAN? ÄTER DU DEN?

ÄR DET TYST I KLASSEN SÅ DU KAN TÄNKA?

ÄR TOALETTERNA RENA? VÅGAR DU KISSA OCH BAJSA I SKOLAN?

Jag vet. Ilsken. men va fan???? Svensk skola är som ett jävla skämt.

Vi hade en supersträng fröken 1-3 med diktamen. Emellertid. Vi tågade in i klassrummet under det att fröken spalade ”Bered en väg för herran”. Vi lärde oss att skriva ALLIHOPA! Flera hade ADHD, det gick bra det med. Vi hade inga som helst vänskapsläxor men vi hade Julspel, Luciatåg som föräldrar fick se, vi blev allmänbildade och hann med att se Stenmark köra när det var den tiden på året. Vi fick ibland bullar och saft utan att alla blev galna eller dog.

Jag minns inte att vi var ovänner direkt. Tvärtom, jag minns sammanhållning och grupperingar, kanske någon var utanför…?

Några gillar man mer än andra, några i skolan är man lite skraj för, man lär sig. Vi satt i randiga långkalsonger i klassrummet och vi gjorde mestadels som läraren sa…iallafall jag. Även om lärarna ibland var knasiga. Kom tillbaka gamla skolan, jag saknar dig!

Och nu har jag blottat halsen, hugg ni men helt ärligt är det jag sett av svensk skola efter att jag gått ur den inte upplyftande. Jag vet att det finns undantag men vi tappar mark här. Vi är som jag så ofta påpekat, inte ett låglöneland. Vi behöver kunskaper! Och resten ska föräldrar leverera.

Tack för ordet!

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen