Men alltså, jag kämpar SÅ med manusen. Efter covid är det inte längre 10000 ord/dag som kommer ur mig, 500 är en bedrift. och att bara ORKA ta tag i det som hänger över en…är som att brottas i tuggummi med sig själv. Jag vet att jag läste/redigerade minst 6 sidor idag och sen ytterligare kanske en i sängen vid 20.00 för då drog jag mig tillbaka. halva dagen fylld av värk och medicinen gör mig trött. För att kunna träna imorgon tar jag det lugnt på kvällarna…eller…ja det är lugnt att ligga ner och skriva även om hjärnan är på. Det lustiga är att jag drar mig undan familjen och några minuter senare har jag katten på magen, två barn i sängen och så sist min ursnygge make…han är gladare nu sen han bytte jobb även om han tycker att jag är bossig(!?!) Moi?????
Jo, det hade jag vid något tillfälle senast jag tränade. Om det känns bra? Näe. Men idag fick jag en tid till kardiologen 13/4. Det kändes bra. om jag inte har hvdvrk imorgon ska jag fäktas. För ni vet ju, jag älskar fäktning.
Och manus till Sötman verkar lovande. Jag skrev nog kontrakt på den 2020 i januari och har jag tur komme den i år 2023, två år sen. Men medan jag väntar på att den utmärkta lektören ska komma med sitt sista utlåtande (förhoppningsvis utan alltför många förslag på ändringar) så tar jag tag i ett annat manus. En feelgod kan man säga fast jag kanske inte ens gillar den genren…eller jag vet nog inte vad feelgood är. Jag gillar inte den typen av indelningar, det är berättelser kort och gott…Den heter i vilket fall Människor bara gud kan älska och utspelar sig också både i Sverige och Frankrike…mest det senare. Fyra kvinnor tre från överklassen en arbetarklass ska samsas på en skrivkurs….i ett slott. Intriger, krockande personligheter och skrivardrömmar i ett svettigt klimat är bäddat för trubbel. sen kryddar jag med lite flärd, misstänkta oegentligheter och sen lite…äh, det säger jag inte. Jag ska försöka mig på ett annat förlag den här gången. Jag är lite kär i….äh, det avslöjar jag inte heller ju!
Tylla och hennes bästis Benji har fått instruktioner om att ALLTID fråga innan de försvinner iväg. Det är sedan gammalt. Men tror ni att de gör det? Nej, jag får istället meddelanden om att hon sitter hos dem och äter eller så får jag skicka meddelande om att B är här…hopplösa barn men de är sååååå gulliga ihop. Jag älskar att Tylla har så många killkompisar, och att hon är gullig och rolig!
Jag kan liksom inte bestämma mig för vilket system jag använder. det smartaste (skulle man kunna tro) vore att redigera direkt i datorn men ser ni, så funkar inte min hjärna. Jag behöver skriva ut manus, klottra på det, göra obegripliga anteckningar och SEN skriva om….tänk när man skrev böcker för hand eller på skrivmaskin! Kanske det hade varit enklare ändå för mig….?
Jag hittade den här LP-skivan i mitt arbetsrum. Jag tror att jag måste ha sparat den vid bodelningen och utrensningen hos min farbror för att den är snygg. När jag läste på baksidan så finns instruktioner för hur man hypnotiserar sig själv…han var visst psykolog minsann han som släppte den. kanske en dag att jag tar och lyssnar också. det är kanske det allena saliggörande? Tyvärr gav jag just bort Thorenspelaren till min vintagedotter…
Min farbror hade det här kortet på mig i sitt album. Han har fotat mäktiga grejer men kanske inte denna…för han var aldrig med ut till Hattsundet som jag minns det. Det måste vara pappa som fotat och skickat. Kan jag vara 12-13? Jag minns baddräkten väl, den var inte ämnad för tävling, bara träning för den var tjock i tyget och glansig. Jag minns att jag tyckte jag hade för stor rumpa i vilket fall, det har jag alltid tyckt. Synd att det inte var modernt då….Jag har en himla massa coola bilder som jag vill ha framme…
Nu ska jag sova, eller se på Britbox, Parade´s end. Den är märklig men snygg.
/A
Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.
