Jag är ju en hängiven Spanarnalyssnare sedan några år, jag har mina favoritspanare men…jag är inte sån att jag vill hänga ut någon som dålig…men det finns EN…eller faktiskt två som jag gärna bytte ut…båda kvinnor så det finns säkert en plats i helvetet som väntar på mig av bara den anledningen.
Jag har aldrig följt någon av dem på instagram eller så, jag följer väldigt få om ens någon kändis vad jag vet..men efter att en journalist, tillika gammal och kanske en av få kvarvarande vänner skickat Po Tidholms svar till Hanne Kjöller (ni vet min nemesis) på twitter började jag följa honom på Insta. Och…jag väcktes av en sådan lust att bo på landet. en del av er skulle kanske tycka att jag redan gör det, kranskommun till Stockholm, mycket viltolyckor, höns, katt som är ute nätterna igenom…många barn…jo jo men ändå. Det totala lugnet av att bo i Hälsingland….och så tittar jag på hans bilder, jag tittar sen ut över min vidsträckta utsikt från köksbordet, jag ser snön falla, jag ser taken på en massa villor, Mälaren och hör suset från morgontrafiken. det susar så här tidigt, senare blir det kö, då blir det mer tutningar från en idiot till en annan…
Blandningen av bilder i hans flöde får mig så sakta att förstå att jag skulle orka med landet, norröver i tre veckor. För jag reser inte till storstäder, jag går inte på konserter, jag får inte spnana med Jessica Gedin och Per naroskin och då fruktar jag att en hälsingegård, hur vacker den än var skulle bli min död. Och jag skulle för övrigt behöva arbeta på vårdcentralen där…ett arbete som är en läkares värsta mardröm…tycker jag då, som inte är allmänläkare….
Men, jag längtar ändå lite till landet, och till havet, och jag skriver om det istället, mina manus är mitt ”happy place” jag vaknade imorse, på tok för tidigt pga att Edgar krypit intill, nära, nära, han hade snott sin mobiltelefon från sin gömma, hållit sig vaken länge nog för att jag och maken skulle somna och sen lagt sig hos oss…det är både jobbigt och gulligt. I vilket fall fick jag två hela sidor skrivna innan maken drog till jobbet vid 7…
Nå. Annat? Jo, jag saknar Spanarnas förre programledare, hur kand e ens fortsätta utan? Och av de som testat hans kostym tycker jag bara Joar Benjelloul fyller den. Kanske Karsten T också.
I skrivande stund kan jag inte minnas förre programledarens namn…herregud, vart är jag påväg? rakt in i dimman…mäh, det värker fram under dagen, kanske vid andra kaffekoppen?
Nåväl. äntligen har någon sagt ifrån till HK, hon är tillbaka på Twitter…hon är en sån fegis. Jag har ju skrivit en, eller kanske två insändare i DN som publicerats riktade mot henne när postcovidpatienter hoppats på helt opåkallat…jag fattar inte. Om man är så rädd för en skitstorm ska man kanske inte starta en? Allt hon gör numera retar mig och jag vet, jag kan välja att inte läsa, men….med den inställningen kan inget någonsin bli bättre, om man alltid bara undviker allt jobbigt eller retfullt…hur ska rimligheten och godheten segra?
Äh, jag skiter i henne nu, följer Po istället och seglar vidare in i november som kom med tidig snö till Ekerö…och snart, om en månad precis ska jag hämta tre hönor till och då är flocken komplet. 9 hönor 1 tupp!
Men varför i helvete gal han halv fem? Ljuset är inte på…ingen undrade om han var vaken…
Jag kom på det!!!
Efter att ha gett TYlla frukost och försökt analysera vad fan som är fel i min väv…I N G V A R S T O R M !