Kan betyda många saker. Att inte tillåta notiser, att inte acceptera alla kakor, att gå omkring med airpods/hörlurar eller kanske bara öronproppar för att antingen isolera eller skydda sig mot omvärlden eller bara lyssna jätteintensivt på något.
Jag har vägrat noice cancelling. För jag vill vara HÄR, NÄRVARANDE. Och jag ogillar att lyssna direkt i örat som jag tror är en tinnitusskapare deluxe. Framtiden får utvisa hur det går för våra barn.
Jag märker att jag inte intresserar mig för min omgivning när jag inte hör. Jag hatar det, har aldrig gillat hörlurar. Så, jag använder endast detta för att inte störa ANDRA. Inte för att vara ostörd. Stor skillnad, HUGE!
Så. Nu till verkligheten. Jag är ensam med barnen sen klockan sju imorse. Maken ska lära sig köra bil i is och halka omgiven av snö, se upp alla yrkeskriminella, polisen vässar!
Nu handlar det alltså om överlevnad, preppa, ha kylen fylld, planera, förbereda sig och informera mamma om att hon kommer behöva ta hand om Frank imorgon. och sen kommer maken på onsdag och tar över saxofonorkesterskjuts och simträning.
Annan form av brusreducering är att ta bort onödigheter, samtal, möten, road rage, att vara aktiv när man inte orkar, bjuda på barnkalas när ingen bett om det…iritera sig på Försäkringskassan, vänsterpartiet, foliehattar.
Jag stickar vidare!