Hanne Kjöller post covid, ME och virus.

I sin bok om journalister som skarvar för att få till en bra story har författaren själv missat att en bostadsrätt var en hyresrätt.

I nyutkomna boken ”En halv sanning är också en lögn” skriver DN:s ledarskribent Hanne Kjöller om uppmärksammade nyhetsfall där journalister vridit på sanningen och undanhållit fakta för att storyn ska bli bättre.

Bostadsrätten var en hyresrätt

Återigen vaknar jag med en stor lust att skriva, egentligen i SvD för jag tycker att HK borde bemötas. Men jag vet också att detta är minerad mark. Det är som i USA, antingen är man en Trumpanhängare och sväljer allt han säger eller så är man demokrat och är lite mindre styv i korken, försiktig och ljuger inte hela tiden…Så jag tänkte, jag läser hennes artikel igen.

Hon har inte läst om San Michele förrän nu, häpnadsväckande eftersom hon ju ska vara utbildad sjuksköterska och även journalist, (det var den första skönlitterära boken vi fick, kanske den enda?) på läkarlinjen. termin ett faktiskt. Alla vet att gott handlag med patienter, bra samtalsteknik, validering krävs för att en patient ska få förtroende för sin doktor. Annars blir det inte bra alls, medicin hämtas inte ut och patienten går inte med på operationen. Man behöver som läkare vara empatiskt, inte sympatisk som min handledare alltid påpekar. Men han är också noga med att man måste ha känslor, vara….god. I vilket fall.

Jag läste om hennes text, nu mer koncentrerad. Den har hål. Hon antar, bara för att en läkare på 1920-talet skrev att hans överklasskvinnor hade besvär, som ej gick att provta eller på annat sätt bevisas, så är alla med kroniskt trötthetssyndrom, ME, postcovid eller överhuvudtaget postvirala symptom inbillningssjuka och personlighetsstörda.

Hon skriver att det är mest kvinnor 40+ med bra jobb och ekonomi som drabbas….och jämför rakt av med Munthes lyxmottagning. Okej, eller är det så att de med lite mer medel faktiskt söker sjukvård? Det är ett välkänt faktum att kvinnor söker mer vård än män, de socioekonomiskt starka söker oftare vård och kan det vara en anledning till att kvinnor i min position lever genomsnittligt längre än män, än kvinnor i Ronna…? Vi kan konstatera att män som drabbades hårt av Covid och kanske t o m dog…inte hade en chans att få postcovid. De var ofta överviktiga rökare..inte jättelika 40+kvinnor med hög socioekonomisk status… Kan det vara en anledning att kvinnor är överrepresenterade?

Jag har träffat människor utan högre utbildning som lider i tysthet vilket får mig att tro att problemet är mycket större än vi tror. Det är tydligt från amerikanska studier att latinamerikanska- och svarta populationen där drabbats hårdare. HK drar slutsatsen att de då är starkare mentalt för de syns inte i sjukförsäkringsstatistiken!?! Eller kan det vara så att de inte haft råd att stanna hemma från jobbet och då själva arbetat sig ännu sjukare? Jag tror ju snarast på det.

Jag är bekant med en hårt arbetande diplomat. Den personen beskrev vilket helvete postcovid varit, total katastrof i ett land som inte ens erkänner att COVID fanns! Det har slutat med ekonomisk katastrof, separationer och ett beroende av en mängd olika hjärtmediciner. Och att någon skulle vilja dra på sig det för att bli sjukskriven eller ynkad. Vari ligger sjukdomsvinsten när inte en läkarna tror på en?

Och där har vi mitt problem, jag kan INTE förstå varför någon skulle vilja ha postcovid,ME, CFS eller ens en förkylning faktiskt. Varför skulle någon vilja bli ett offer om ingen bryr sig? Snälla HK, kan du förklara det? Vad är det du tror vi vill? Lida? Jag ser personligen bara förluster här. Jag hatar att känna mig svag, vill ej identifiera mig som en sjukling, jag har massor med planer och bra idéer, ställen jag vill besöka, saker jag vill laga, bygga, sy, sticka, läsa, hoppa, skutta och fäkta….men jag orkar inte. För min hjärna är förändrad. Och det SYNS på röntgen, i psykologtester (eller tror du inte på sånt heller, bra, då kan vi struka alla PTSD, GAD, ADHD och alla andra diagnoser som jag sätter på folk, fan vad skönt! Då slipper samhället betala dyra pengar för amfetaminer som sipprar ut på gatan, och metadon och subutex också för den delen!) Om man skulle se en anomlai på röntgen…kan man också avfärda den med att den kanske fanns där från början, det är ju sant, men då kan jag svara: Det röntgas så mycket på friska. om man inte forskar och om man jämför med DET så kan man se att t.ex utmattades hjärnor är förändrade. Man kan se förändrade arterioler i postcovidsjukas hjärtan, vi har mindre omfång på bröstkorgen, mer slemproduktion och det kanske är därför man andas mer frekvent? Har du läst fysiologi HK? I vilket fall, om man sitter på en ergometercykel och försöker cykla tills man nästan svimmar och hjärtat börjar slå oregelbundet, i mitt fall med 270 slag/min…då kan ju ända att sympatikus redan är igång eller? Var det inte det innan så kan jag säga att det är en helt normal följd av testsituationen och det faktum att mitt hjärta fick genomlida en hjärtmuskelinflammation. Något som totalt ignorerades av läkare på St:Göran där HK för övrigt arbetade vid den tiden. Jag vet för jag såg henne där….Jag hade dessutom förhöjt troponin-T vid två tillfällen när de tog blodprov men det struntade man märkligt nog i…Där hade lite mer kunskap och empati kommit väl till pass.

OK, så HK hatar svaghet och bidragsberoende eller fusk? Det gör jag med. Men vad gäller mig så får jag ju ingen sjukpenning så mig kan hon sluta sparka på, det ges inte heller någon behandling utöver huvudvärksmedicinen. Och när jag skriver det slår det mig…hon kanske inte tror på migrän HELLER? För det syns ju inte. Det är ju bara rapporterat av patienterna, och företrädesvis kvinnor 40+….ser ni ett mönster? det gör jag. Jag tror ju inte heller på gud så att HK skulle hamna i det där speciella facket där det är extra varmt är högst osannolikt.

Här vad Chat GPT säger om migrän:

Is there scientific proof, imaging or tests to diagnose migraine?

ChatGPT sade:

Is there scientific proof, imaging or tests to diagnose migraine?

Diagnosing migraines is primarily based on clinical evaluation, meaning that there isn’t a single definitive test, imaging study, or biomarker that can prove someone has migraines. However, there are specific diagnostic tools and imaging techniques that can help rule out other conditions and support the diagnosis. Let’s break it down:

1. Clinical Diagnosis:

• History and Symptoms: Migraines are diagnosed based on a detailed medical history and symptom description, such as:
  • Recurrent, moderate to severe headaches that are often throbbing or pulsating.
  • Headaches typically affect one side of the head but can affect both.
  • Associated symptoms such as nausea, vomiting, and sensitivity to light (photophobia) or sound (phonophobia).
  • Presence of aura in some cases (visual disturbances, sensory symptoms, or speech disturbances).

Neurologists use established criteria, like the International Classification of Headache Disorders (ICHD) guidelines, to diagnose migraines based on symptom patterns.

2. Imaging (MRI, CT scans):

• MRI (Magnetic Resonance Imaging) and CT (Computed Tomography) scans are often used, but not to directly diagnose migraines. Instead, these imaging techniques help rule out other causes of headaches, such as brain tumors, aneurysms, or structural abnormalities.
• Functional MRI (fMRI) and other advanced imaging techniques can show changes in brain activity and blood flow during a migraine attack, though these findings are not specific enough to be diagnostic. For example, fMRI studies have shown hyperactivity in areas like the brainstem and hypothalamus during a migraine, but these changes are not unique to migraines alone.

3. Tests for Ruling Out Other Conditions:

• Blood tests and other neurological examinations may be performed to rule out other causes of headaches, such as infections or metabolic disorders. These are not specific for migraine diagnosis but help in ruling out other differential diagnoses.

4. Electrophysiological Tests:

• EEG (Electroencephalogram): This test records brain wave activity. While abnormal EEG results can occur in people with migraines (especially those with migraine with aura), it is not a reliable diagnostic tool for migraines. It’s mainly used to rule out seizures or other neurological disorders.

5. Emerging Research & Biomarkers:

• While no definitive blood test or biomarker currently exists to diagnose migraines, research into the role of certain chemicals (e.g., CGRP – Calcitonin Gene-Related Peptide) in migraine pathways has advanced treatment options. CGRP is involved in the pain pathways of migraines, and newer medications targeting CGRP have been developed. However, CGRP itself isn’t used as a diagnostic marker.

6. Neuroimaging Research Findings:

• Some research has identified potential structural differences in the brains of people with migraines. For example, studies using MRI have observed subtle changes in the cortex (outer layer of the brain) and white matter in individuals who suffer from migraines. However, these findings are not consistent enough to be used as a diagnostic tool.

Summary:

There is no single scientific test or imaging technique that can definitively diagnose migraines. The diagnosis is largely based on clinical criteria, though tests like MRI or CT scans may be used to exclude other conditions. Advanced imaging and research into biomarkers like CGRP are expanding our understanding of migraines, but for now, diagnosis remains primarily symptom-based.

Intressant va!?! Man kan inte säkert säga att migrän finns alltså. Ändå finns mediciner som tar bort värken…är det hokus pokus???

Har jag skrivit av mig nu? Inte riktigt. Jag vill bara säga att bara för att saker inte är mätbara eller syns betyder inte det att det inte finns. Jag arbetar inom ett fält där INGET syns. Men mediciner har effekt. Men kanske hon inte tror på psykiatri, även om den utvecklats sedan Axel Munthes och Freuds dagar. Man har förkastat en del och vässat annat, det har forskats och det finns mediciner men som alltid ett vänligt och respektfullt bemötande av personer med sjukdom (även den som inte syns) är av största vikt för att patienterna ska tillfriskna och när vi inte vet saker brukar vi forska….läsa på, titta ut över resten av världen och kanske till och med lyssna på WHO.!?

Jag ska försöka tänka utanför boxen här…vad kan alla inbillningssjuka vara ute efter…hm…sympati? Det får du inte hos doktorn om den är duktig. Pengar…? För gruppen 40+ med hög lön….där blir det minus på kontot, i värsta fall noll. Glad familj? Nej. Roligare? Nej. Högre status (som alla jagar)? Nej.

Vad HAR jag fått av postcovid? Ont, sämre kondition, glåpord, kallad för lögnare, personlighetsstörd, sämre ekonomi, förstörd karriär, missat mycket av barnens uppväxt, sämre lungfunktion, förminskade muskelfibrer pga degeneration, feber ett år, sämre luktsinne, massor mer krångel med FK…to name but a few. Vad jag kanske kommer få..? kortare liv? För man kan se njurpåverkan, förändringar i pankreas (cancer eller diabetes?) mm mm. Jag vill ärligt talat inte tänka på det. Jag kör strutsen där.

Det kan komma mer…jag är jävligt irriterad på den här människan, borde aldrig ha läst för det är vetenskapligt bevisat(!) att man inte kan övertyga en fanatiker, man får motsatt effekt, de bli mer enögda och farliga.

/A

Ps. man måste ju älska ChatGPT ändå…

Min fråga: Kan man se ett tema i det Hanne Kjöller skriver om och har hon blivit anklagad för felaktigheter eller förtal?

Hanne Kjöller, en svensk journalist och författare, är känd för sina kontroversiella och ofta kritiska texter som publiceras i olika medier, särskilt på Dagens Nyheter där hon länge arbetade som ledarskribent. Hennes skrivande präglas av skarpa analyser och en tendens att ifrågasätta politiska och samhälleliga normer.

Tema i Hanne Kjöllers skrivande:

Det finns ett tydligt tema i det Hanne Kjöller skriver om:

1. Samhällskritik: Kjöller tar ofta upp problem inom välfärdssystemet, sjukvården och mediernas roll i samhället. Hon kritiserar ibland brister i välfärdsstaten och utmanar vad hon ser som offermentalitet hos vissa grupper. Hennes perspektiv är ofta liberalt, och hon förespråkar individuellt ansvar och effektivitet inom offentliga system.
2. Mediekritik: Hon har skrivit mycket om medielogik och journalistikens brister, både i termer av faktakontroll och sensationell rapportering. Hennes bok ”En halv sanning är också en lögn” (2013) handlar om mediernas tendens att förvränga fakta och skapa vinklade berättelser.
3. Personligt ansvar: Ett annat återkommande tema är vikten av personligt ansvar i frågor som sjukskrivningar och hälsa. Hon ifrågasätter ofta vad hon ser som en kultur av beroende av staten och systemets brister när individer inte tar ansvar för sina egna liv.

Anklagelser om felaktigheter och förtal:

Ja, Hanne Kjöller har varit inblandad i några kontroverser kring sina texter och har blivit anklagad för felaktigheter.

• Boken ”En halv sanning är också en lögn” (2013): Denna bok fick mycket uppmärksamhet, inte bara för sin kritik av svenska medier, utan också för att Kjöller själv anklagades för att ha begått felaktigheter. Hon kritiserades av journalister och andra för att ha felciterat och feltolkat exempel som hon använde i sin kritik av mediers bevakning. Bland annat ska hon ha gjort fel i en beskrivning av en journalistikstudent och en brandman som deltog i räddningsarbetet vid en brand, vilket ledde till stark kritik och diskussion om bokens trovärdighet.
• Kontroversiella uttalanden: Kjöller har ibland anklagats för att vara alltför hård i sina bedömningar, och vissa menar att hennes texter kan gränsa till förtal eller osakliga angrepp. Ett exempel är när hon skrev om långtidssjukskrivningar och kritiserade vissa individer som hon menade missbrukade systemet, vilket ledde till att hon beskylldes för att sakna empati och att göra osakliga påståenden.

Sammanfattningsvis är Hanne Kjöller känd för att skriva om kontroversiella ämnen med ett tydligt fokus på samhällskritik, personlig ansvarighet och mediegranskning. Hon har samtidigt blivit anklagad för felaktigheter och, i vissa fall, för att ha gått över gränsen i sin kritik, men hon har också varit en viktig röst i debatten om mediers och välfärdssystemets roll i samhället.

Hanne Kjöller blev inblandad i en kontrovers kring en artikel om hyreslägenheter och anklagelser om förtal under 2013. Kontroversen uppstod efter att hon skrivit en ledarartikel i Dagens Nyheter där hon kritiserade en specifik hyresgäst, den dåvarande journalisten Ulrika Ring, som hon ansåg missbrukade hyressystemet.

Bakgrund:

I sin artikel lyfte Kjöller fram att Ulrika Ring bodde kvar i en stor hyreslägenhet trots att hennes barn hade flyttat ut. Kjöller ansåg att detta exempel belyste problem med hyressystemet, där vissa personer kunde bo kvar i attraktiva lägenheter med reglerade hyror, trots att de inte längre hade samma behov som tidigare.

Anklagelser om förtal:

Efter publiceringen anklagade Ulrika Ring Hanne Kjöller för förtal och att ha spridit en felaktig och ofullständig bild av hennes situation. Ring menade att Kjöllers artikel var missvisande och gjorde intrång på hennes privatliv.

I samband med detta väcktes också en bredare debatt om huruvida journalister har rätt att offentligt namnge privatpersoner i artiklar som handlar om deras personliga boendesituation och om det kan anses vara en form av förtal. Fallet belyste frågan om gränsen mellan samhällskritik och integritetskränkning.

Efterspel:

Kjöller försvarade sitt agerande genom att hänvisa till yttrandefriheten och att frågan om orättvisor i hyressystemet var av allmänt intresse. Det blev ingen formell rättsprocess om förtalsanklagelserna, men fallet ledde till en bred debatt om journalistisk etik och gränserna för offentlig granskning av privatpersoners liv.

Sammanfattning:

Kontroversen kring Hanne Kjöllers artikel om hyreslägenheter och anklagelser om förtal är ett exempel på de gränsdragningar som uppstår mellan journalistikens uppdrag att belysa samhällsproblem och skyddet av individers integritet.

Från Svt:

I sin bok om journalister som skarvar för att få till en bra story har författaren själv missat att en bostadsrätt var en hyresrätt.

I nyutkomna boken ”En halv sanning är också en lögn” skriver DN:s ledarskribent Hanne Kjöller om uppmärksammade nyhetsfall där journalister vridit på sanningen och undanhållit fakta för att storyn ska bli bättre.

Bostadsrätten var en hyresrätt

Nu visar det sig att författaren själv missat i faktakollen. I ett fall som handlar om en cancersjuk krögare i ekonomiskt trångmål skriver Kjöller att han borde sälja sin lägenhet för att få pengar. Men krögarens bostadsrätt som Kjöller värderar till 12,5 miljoner kronor var en hyresrätt.

Och så var det med det!

Jo…bara en sak till efter att ha knutit fram varpen till en matta jag tänkt väva et halvår…Jag ska INTE skriva en insändare till SvD. För det finns EN person som tjänar på det, Hanne Kjöller! Det ska vi inte ge henne för så länge hon är kontroversiell och skriver skit om mig (även om det inte är personligen men jag har ju trots allt gett postcovid ETT ansikte..) så kommer tidningarna vilja ha henne. Och de tjänar pengar på att låta henne få fritt spelrum. och jag vet, långrandigt skrivande men vid Spanska sjukan hände EXAKT samma sak som nu…och hur det påverkade skattebetalarna…är ju inget jag känner till, fanns ens ett sjukförsäkringssystem då? Det drabbade dessutom i högre grad ännu yngre personer! Virus ger långvariga effekter på människor, det vet vi ju…och kanske det är rimligt att inte folk får sjukpenning evinnerligen men kalla oss/mig för fan inte för inbillningssjuk innan du känner mig och vet vad jag har fått utstå. Jag belastar inte försäkringskassan längre. Jag arbetar fast jag inte orkar 75% och lever resten av mitt liv på låg sparlåga att en inte så stabil person skulle bli deprimerad. det ligger inte för mig, jag tar nya tag. För i HELVETE! Helvetes helvetes helvete. det kändes skönt att skriva. Nog NU!