Energybars från himmelriket

 

Ibland när man får vila sin hjärna händer det att den istället för att slappna av, varva ned och logga ur, lägger i överväxeln. Inte ibland egentligen för mig, det är mer så jag fungerar hela tiden men som jag tjatat snart ihjäl er om, jag har ju varit lite….övertrött. DÅ händer ingenting, då är man urloggad konstant och inget annat än sömn hjälper. NU är jag ju på G igen och mina mentala kvarnar maler så fort jag bara får en sekunds tystnad och stillhet.

 

Vid nattning av barn började tankarna vandra….till en vän. En ny vän som jag inte träffat mer än en gång men som jag håller stadig kontakt med. Vi funkar väldigt lika tycker jag och vi verkar förstå varandra. Hur som helst, hon är sjuk nu. Väldigt sjuk och behöver insatser utöver det vanliga. Jag har försökt att fundera ut hur hon ska få bäst hjälp, ringt vänner, släkt och bekanta för att höra olika ingångar till att lösa hennes problem. Kanske det ljusnar snart, jag tror det. Eller jag VET det, för det finns liksom inget annat alternativ.

 

 

I stunder som denna, när man blir involverad i en persons ”öde” är det svårt att dels vara helt objektiv, man gillar ju personen och vill väl, det är också svårt att låta bli att vara doktor och fråga efter provsvar, olika behandlingar mm som kanske inte den här personen har full koll på. Så bilden kan bli lite skev. Senaste månaden har tre personer varit på tapeten med lite olika problem och jag måste säga att man blir lite less på själva systemet. Särskilt när man som jag tror att alla omkring är kompetenta, vill väl och gör sitt yttersta. När man inte passar in i mallen hamnar man ofta mellan stolarna, är man dessutom lite ”krävande” kan man trampa någon på tårna. Och då kan det vara svårt att få den hjälp man behöver. Även läkare är människor……

Om jag fick bestämma skulle JAG få bestämma ALLT. Dvs bli den Filippa Reinfeldt var (för jag vet ej vem som ersatt henne, högst ointresserad av detta just nu). Då skulle barriärer mellan olika instanser brytas, man skulle inte behöva lirka in sjuka människor på avdelningar med hjälp av rätt ”kodord” i remissen och det här förbannade systemet med ersättning per utförd handling skulle möta sin baneman. Det är kanske det värsta som hänt vården. Om en person har mer än en åkomma måste man nu boka TVÅ tider hos husläkaren, välja det som är mest angeläget (rätta mig nu alla ST-läkare i allmänmedicin om jag har fel, detta är min egen upplevelse).

Jag tycker att man ska behandla en person som en helhet, som i traumarummet, man tar allt på en gång (sorterat efter angelägenhet) och såklart blir det ett bättre slutresultat.  Så husläkaren har en mycket viktig roll här i vårt system med att sortera och hålla i helheten.

Ofta kommer en patient till mig för en sak men det slutar med att vi pratar om hela livssituationen och på något underligt vänster brukar det inte alls bli så som man skulle ha kunnat tro från början. En depression kommer inte ensam, den kommer med viktnedgång/uppgång, värkande axlar, dålig sömn, och mycket mycket mer i värsta fall. Kanske förlorad inkomst pga sjukskrivning som föder oro kring ekonomin och göder ev missämja i familjen som kan göra att någon börjar dricka och vips slår man en unge av bara farten….Eller?

Jag svamlar kanske, det jag egentligen känner är stor frustration över att det ska vara så satans trögt. Ett exempel till tål ni.

Om en person med ADHD som självmedicinerar med en drog nu äntligen vill ha behandling, bli drogfri och börja leva. Ska man då behöva vänta 6 (eller så) OÄÄÄÄÄÄNDLIGA veckor för en utredning och sedan vänta ytterligare på insättning av behandling. Ni som inte har ADHD eller är snabba som jag , kanske inte kan greppa att en DAG är oceaner av tid för någon som har 100 tankar i minuten i skallen och har svårt med impulskontrollen….

En doktor Söderpalm. som jag nämnt i ett tidigare inlägg, tyckte att man kunde börja i andra ändan istället, ge medicin först och se vad som händer….

Nu antar jag då att denne/a person inte har ett sådant missbruk att man bara adderar en drog utan faktiskt blir ren när behovet av drog försvinner. Eutopia here I come!

 

Tillbaka till min vän. Idag ska jag åka till IKEA, köpa en av de fina glasburkar jag redan köpt till mig själv men gömt för maken (har köpstopp) och sedan fylla den med energibars som hon MÅSTE äta upp, allihopa! Håll i hatten C, jag är på väg!!!!

Maken har totat ihop receptet, det skulle ingå i boken som inte blev av…jag kanske publicerat det tidigare men för er nya läsare, detta är för bra för att missa, jag ger er: Peters vandringsbars!

 

 

En liten anekdot medföljer receptet….