Nä hörrni, det blev ingen bra helg. Eller, bortsett från två trevligheter var det ingen bra helg. Ena trevligheten var att jag gick på Opera med Frank och mamma. Vi såg min mamma är en drake. Den skulle jag rekommendera er att se om det inte var sista gången i lördags. Men, den kommer visas på TV under våren så håll utkik.
Jag slogs av att så mycket resurser läggs på detta. Uppskattningsvis var vi mellan 30-40 i publiken och säkert 10 på eller runt scen….tänk, vad med pengar det måste kosta!!! Nu var det ju inte precis gratis men ändå!!!!
Därefter gick vi och julhandlade lite i city. Vi började på Illums bolighus eller vad det heter. En ny affär för mig. Hade jag inte fått katalogen innan hade jag aldrig vetat om den. Den var oerhört stor, butiken alltså, och jag kommer aldrig gå dit igen. Katalogen var fin och lugn, butiken var ett kaos i mitt tycke. Jag frågade tre i personalen om var utebelysningen fanns, alla trodde de visste men vi fick inte rätt besked av någon av gick ut innan vi hade lokaliserat det vi hade tänkt köpa. Snopet. För dem också säkert då vi hade tänkt köpa tre lampor av dem….nu blir det inte så.
Därefter blev det NK, jag spanade lite i skyltfönstret men det var inte vad jag hoppats på där heller, jag är så traditionell. Men i varuhuset trivs jag, man får bra service, snygga paket och känner sig hemma. Särskilt förtjust är jag i att känna doften av härliga teer.
Efter att vi handlat (mamma betalade, jag pekade) så tog vi en varmkorv på stående fot utanför i kjorren. Jag gör aldrig det längre annars. Jag är misstänksam mot korv i kiosk. Jag brukade älska det ihop med en kall pucko men inte längre. Knasig blandning egentligen, grillkorv och kall O´boy…kan det vara typiskt svenskt???
Vi tog tricken hem och sedan buss. Solen hade gått ned när vi klev av bussen så vi fick gå i mörkret igen, fast denna gång med lampa och nya reflexerna från Operan.
En middag hos goda vänner låg på listan sedan. Det blev tacos och mycket barnlek. Trevligt med mångbarnsfamiljer som tål lite kiv.
I övrigt har det varit bråk, skrik och spring. Värst skriker nog jag tyvärr för jag blir så förtvivlat uppgiven av att ingen kan hålla sams eller lyssna på mig. Jag gillar verkligen inte helgerna här hemma i korridoren. Till råga på allt lös markarbetarna med sin frånvaro. Jag vågade nästan inte berätta detta för maken…..han är redan rätt så less på dem. Han ringde, bortförklaringar bla bla bla och mer löften om att komma snarast. HUR SVÅRT KAN DET VARA ATT GÖRA RÄTT? Vill folk inte ha betalt??? Mycket märkligt att tycka att vi förväntas förstå att ett annat husbygge ska få företräde när vi har blivit lovade att vårat skulle varit klart för länge sedan. Är vi ”suckers” som tar en massa skit. Kanske, men det är slut med det nu. Gör klart eller försvinn!
Så arg är jag.
