
Jag har inte dött, jag har varit upptagen med livet, jobbet, bygget och värken. Men idag kom jag ur dvalan. Ledig dag….eller som ni vet, lediga dagar finns ju inte men dag utan förvärvsarbete. Jag började med att klafsa runt i leran på vårt bygge. Mycket trevligt. Jag övade min polska och fotade friskt. Sedan lämna stora grytan hos R, de ska bjuda många på mat i helgen. Sen återvinning, lämna glömda saker på diverse skolor. Efter det handla, hämta ut paket och sen….sjukgymnasten.







Jag skämdes lite, har ju tränat dåligt. Mest pga värk och sjukdom men det bor en liten latmask i mig också. En sådan som när barnen har somnat vid 21-ish, inte orkar ta fram bollen och träna. Jag vill bara sova. Men jag tog mig dit, klagade på värk i kropp samt migrän. Jag hade så ont i huvudet att jag faktiskt trodde jag skulle kräkas. Orkade knappt prata.
I omklädningsrummet såg jag en plastikopererad ung kvinna med slank kropp. Hm…..inte så behårad heller. Jag vet inte om jag tycker det är snyggt….tatuerad istället för behårad. Det verkar vara på modet iallafall, att raka sig helt. Jag antar att de aldrig gått hudkursen som ges på läkarutbildningen. Den där man får se inte så smakliga bilder på kondylom som spritt sig till varje rakad hårsäck i de nedre regionerna….Tänk er själva en vårta i varje hårsäck!!! Det skulle jag inte riskera. Men vi är alla olika.
Jag såg mig själv i spegeln också. DET var verkligen inte upplyftande. Jag mådde lite illa då med faktiskt. Blek och sladdrig. Fy! Detta är inte jag tänkte jag. Så här skulle det inte bli. Jag som tränat så infernaliskt tidigare i mitt liv. Varje dag i veckan, varje lov tävlingar och läger….men det är nu snart TRETTIO år sedan. Man kan inte leva på gamla meriter.
Jag blev uppmjukad och knådad av snälle H. När jag klagade om formen gav han mig sitt bodybildarkosttips…kokt torsk med kokt broccoli….HUA! Om man bara äter det i en vecka kan man tappa 5kg tydligen!!! Wow! men hur äckligt är det? Jag skulle nog hellre avstå och träna dubbelt. Men kanske jag skulle orka äta bara broccoli? Eller broccoli och blomkål…med lite ost? eller stekt i smör….Och det är SÅ man tappar formen. Genom att tänka orena tankar om mat. Jag ska äta bara MAT, ingen skit. Så får det bli. Mer broccoli alltså och mindre pepparkakor.
Jag har aldrig i mitt liv bantat (därav sladdrigheten??? Nej det tror jag inte, den beror på ohämmat intag av fulmat.) men nu jäklar ska jag ta tag i mig själv. Man måste inte äta allt man ser banne mig. Det är inte farligt att vara lite hungrig, det är däremot farligt för en sådan som jag att inte träna eller äta bra. Så, idag börjar det. Slutar….det gör det aldrig. Man ska ställa om i tid. Tiden är nu. Och julen…den ska jag ägna åt att späka mig och odla matkaraktär.

Ps. En sista sak bara. Träffade på en fd ballerina igår. Vi talade en kortis om balett. Hon berättade något tänkvärt. I Ryssland applåderar de när dansarna faller (inte som jag då som undrar om de är schabbiga och sedan sågar dem ofint här på bloggen!). De är nämligen en kunnig publik, de vet att fall i dessa sammanhang beror på att dansarna satsar ALLT DE HAR och då händer ibland olyckor. Vilken ögonöppnare! Jag blev så glad att få höra detta av en fd solodanserska från forna östblocket. Det är OK att misslyckas om man bara gett järnet, och publiken förstår. de förväntar sig nämligen inget mindre än det allra yttersta av sina proffs. Åh, vad härligt, så ska jag börja tänka mer. Kanske inte kring vårt bygge då men i sportsliga sammanhang. Skönt att den dagen inte gick utan att jag lärde mig något nytt, mer sådant tack! Ds.