
Jag träffade min äldsta dotter idag. Hon kom och hälsade på efter jobbet och ville berätta allt om sin resa. Jag lyssnade, tittade på bilderna, smakade på macaronsen och levde mig in. När klockan var slagen för de små skjutsade jag hem henne och tog med lillmonstret för att söva henne medelst bil. Vi tittade på den bedårande solnedgången när vi for över Nockebybron och dottern sade:
-Uppskattar man naturen mer när man blir äldre? (Hon betraktar sig som äldre nu vilket jag finner lite rörande då hon fyller blott 19 i augusti. Man undrar hur gammal hon tycker jag är…). Men hon är en gammal själ (med meningen klok) i en ung kropp.
-Nja, svarade jag. Jag gillade nog inte solnedgångar så värst förrän ganska nyligen. Det är nog mer att man blir utsatt för det, som via Instagram….Svammel, svammel, svammel. För jag vet massor med gamlingar som inte bryr sig ett skit om natur, som vill ha stadspuls och nada mas.


Tylla somnade sött efter 20 minuter i bilen. Puh, tänkte jag, det blir en lugn kväll. Avgjort ett stort misstag att glädjas åt något i förväg, det slog tillbaka hårt. Gallskrek så fort vi kom in och behövde läggas av maken. Nu sitter jag här och funderar över livet….hur ska allt bli? Kommer vi orka bo utan möblemang till stora flytten? Ska jag få sova mer än fem timmar inatt? Stora frågor. Mitt i allt detta känner jag en plötslig lust att skriva resereportage…..Varifrån kommer allt undrar jag då?

Nu i midnattsoljans sken sitter jag och maken sida vid sida utan att tala. Han kollar valutamarknaden och drömmer om att tjäna storkovan (det blir lätt så när man är statsanställd) jag vill arbeta ideellt (typ) eller skriva….eller odla äpplen eller, just det resa och skriva om det för andra…Shit alltså, livet är för kort.
Jag funderade idag på att jag skulle vilja ”skugga” en industriarbetare en dag, se hur deras tillvaro är. Stå vid löpande bandet och praktisera LEAN i sin renaste form. Vad gör de sen? Slappar på soffan framför tvn, bokar all inclusive till Egypten (som jag själv för övrigt inte har råd med eller vågar ta mig iväg på). Jag vill veta hur andra tar sig genom livet och blir nöjda.
Jag är nöjd, jag vill ha mer. Jag vill ha ALLT, NUUUUUU!