Natta barn – Voltaires vardag

Först låg jag ihop med Frank i överslafen, Edgar och Tylla i den nedre…Plötsligt utbröt kaos och alla bytte plats, jag rörde mig INTE av principskäl. Fem minuter senare sov alla. Stor framgång!

Jag har sedan jag blev mamma första gången i augusti 1997 testat i princip ALLA metoder att söva barn. Nej, inte den som min bror så framgångsrikt använt sig av, den med att natta trots gallskrik och sen sju dagar senare haft helt sovkunniga ungar. Jag stod liksom aldrig ut med den där gallskrikningen. Och därför är jag nästan halvdöd. Men jag har nu på min ålders höst, i dessa sammanhang, börjat fatta ett och annat när det gäller nattning av barn och kanske det är min gyllene gås för jag vet inget som engagerar småbarnsföräldrar som snabba sätt att söva sina barn.

Det gäller att äta så krångligt som möjligt just nu för den här killen. Kristallglas med TVÅ sugrör i olika längd, melon på kinapinne och sen dricka te till detta….

Här kommer mina tre bästa tips, det sista är väl inte ett riktigt bra tips men ni får det ändå.

Lägg barnet/barnen och sitt sedan på sängkanten i mörkt rum och pyssla med något helt annat. Typ blogga om hur överjävligt trist det är att 700 timmar per år går åt att natta ETT barn per vuxen kreativ person. (Om motsvarande tid lades på något som att t.ex lösa cancergåtan skulle medellivslängden snart vara 300 år). Works like a charm!
Lägg barnet/barnen och gör så som jag gjorde idag. Läs en saga de känner igen men byt ut namn och platser till deras egna och sina föräldrars. Jag garanterar att deras hjärnor först fångas av intresse och sedan av allt virrvarr beslutar sig för att stänga ned. Jag kallar denna teknik ”dazzle and confuse”. Idag funkade det strålande. Kanske för att mina förväntningar på att få alla tre små att somna innan maken kom tillbaka från affären var noll och intet. Uppgivenhet känns som en bra ingrediens ihop med låga förväntningar.
Ge upp allt, sätt på en film låt barnen äta i sängen och bara släck ljuset. Om inte DE somnar så kommer du göra det och då brukar barn tröttna på att störa en och också falla i dvala….detta är det minst PK sättet men kanske inget jag skulle göra en handbok av.

Lite så här känns livet nu. Om man bryr sig så kommer man bli besviken. Jag tycker man kan applicera det på i princip ALLT. Ibland tror jag att de som bryr sig minst mår bäst men om en person som är uppfostrad att bry sig plötsligt struntar i den blir den personen sjuk och cynisk. Jag hörde en kollega berätta att Han/hon röstade på ett altruistiskt sätt, alltså inte för att ge sig själv en hundring mer i månaden (så gör ju jag också men inte för att vara god utan för jag tyckt att det var det smartaste valet) och sådant gör mig glad. När någon som skulle kunna tjäna på att rösta på ett sätt väljer att göra det som är bäst för samhället…..Bra där!

Ja, det var väl allt, kanske jag ska skriva en bok i stil med Kaninen som så gärna ville sova eller Elefanten som var så satans trött och bli miljonär….ja, kanske. Min kunde heta: mamman som slutade bry sig och belönades med nattsömn…..jag ska nog INTE bli barnpsykiater ändå.

oövervakat badande kan gå lite hur som helst (notera duschstången…). Och vad har ungen i munnen????

ZZZZZZZZZZZZZZ