Morgonen började med att jag vaknade med spränghuvudvärk men fullt påklädd vilket ju gör att det går lite fortare…Jag hade helt glömt dagens frukostmöte.
Jag strålade ihop med två av barnen på lite olika platser i Stockholm och vi anlände exakt på utsatt tid vid Bergrummet på Skeppsholmen. Där i det fina leksaksmuseet höll Louise Winblad Hejhejvardag en presentation om sin resa ihop med Läkarmissionen till Etiopien. Läkarmissionen stöder där olika lokala organisationer med mål att hjälpa gatubarn och offer för trafficing tillbaka till ett ”nytt” liv. Eldsjälar på plats bedriver skola, har yrkesutbildning och terapi för de som har tur nog att få en plats.
Etiopien har en lite speciell plats i mitt hjärta, väldigt personligt men min allra första kärlek kom därifrån. Abebe hette han. Vi gick i samma klass från ettan till sexan men fram till årskurs nio såg jag honom i princip dagligen och jag drömde om att bo med honom i Afrika och ha åtta barn. Men coolaste killen i skolan blev aldrig min. Vi vann ganska många danstävlingar under skoltiden ihop han och jag iallafall.
När Louise berättade om sitt möte med en av kvinnorna som utnyttjats sexuellt var det svårt att hålla tillbaka tårarna. Kvinnan berättade för tolken vad hon utsatts för, tolken grät och kunde inte ens återge allt fruktansvärt och då inser man att vi inte ens kan föreställa oss detta i våra vildaste, vidrigaste fantasier. Jag skulle antagligen aldrig kunna resa iväg så där även om man kanske borde.
Ni vet ju att jag har bestämt mig för en jul i återhållsamhetens och hållbarhetens tecken…att ge INGENTING vore väl väldigt befriande. I år kanske vi alla ska fundera på att bli månadsgivare? 100kr i månaden, jag vet, alla har inte det över men vi som faktiskt kan avvara 1200kr på ett år har en reell möjlighet att hålla den här verksamheten rullande. De som ansluter sig nu få ett signerat print av Louise Winblad. Jag har länk här nedan.
Utbildning vet vi är svaret på fattigdomsfrågan och att ingjuta hopp hos dessa barn och unga. De lever så fattigt att de väljer att ta sina chanser på gatan hellre än att stanna i sina familjer. Jag antar att hunger gör det med en, man blir desperat. Tänk er det!
På vägen därifrån efter en fantastisk frukost i det häftiga museet gick jag med min ena dotter genom Kungsträdgården, vi bestämde oss för att passa på att se NKs julskyltning, gå på dyra gatan i Mammons Mecka…..hela förskoleklasser stod uppradade med sina reflexvästar med näsan tryckt mot glasrutorna……det ger lite perspektiv.
Men som Louise sa, det är fortfarande OK att skära bort brödkanterna på limpan. Man kan inte hela tiden påpeka (som jag själv gjorde igår när min dotter avvisade två felbredda mackor i rad då vad hon egentligen ville ha var en ROSTAD macka med smör, inte orostad, DÖH!) att vi ska vara så tacksamma och tänka på de som lider all världens kval varje sekund. Då blir det omöjligt att leva. Men vi skulle nog alla må bra (bra och bra men kanske få oss en tankeställare) av fyra dagar på ett hem för gatubarn i Addis Abeba? Det finns alltid grader i helvetet och på tunnelbanan hem kom det hemlösa och bad om en slant för natthärbärge, tiggare sitter utanför T-banestationen och så vidare. Men i Afrika där finns inga skyddsnät, INGA! Vad är 100 kronor i månaden…..en timmas arbete efter skatt? fyra trisslotter, 1,7 paket cigaretter, fyra chipspåsar? jo, det kan vi avvara. Jag kan det iallafall och om jag orkade skulle jag ta alla mina barn med mig dit ner och sätta mig och vaccinera barn en månad eller så, för sånt kan jag. Samtidigt kanske mina mindre barn skulle kunna lära sig att skolgång är något man ska värdera för det gör man när det inte alls är självklart. Fattiga familjer hålls i fattigdom när barnen måste arbeta istället för att studera och vips har man den där onda cirkeln som jag tror är roten till all världens elände!
Nu gör vi något konkret tycker jag! Tryck på länken och få ett signerat ex av Louise, det kan ni rama in och ge bort i julklapp tycker jag! Det är något som sträcker sig långt utöver de där timmarna i julgransljusens sken, det kan lysa upp livet för ett barn under resten av livet! Bli månadsgivare!
