
Hela året väntar man på semestern (jag iallafall). Jag snålar (tycker inte alla), källsorterar, komposterar och väljer mycket noga vad som ska inhandlas, förtäras och SEN när semestern kommer då lever jag ut. Det började redan på planet ned kände jag. Jag försökte hålla igen, beställde ingen chipspåse på planet för 600kr kilot utan bet ihop, åt medhavt skrumpet äpple och de rester som resten av det sjuhövdade ressällskapet ratat….jag stickade på en barnsocka och inte förrän strax före landning tog jag tag i flygmagasinet i fickan framför mig. (Erkänner mig alltså skyldig till en flygresa i år, som en helt vanlig Miljöpartist…).


Jag bläddrade snabbt förbi intetsägande annonser för smink, bijouterier och annat jag aldrig köper och verkligen inte behöver och vände sedan på blaskan för att se lite av reportagen. Och se DÅ kom inspirationen. Den som lyst så starkt med sin frånvaro senaste tiden. Jag fotade för att minnas och kunna blogga om och sen var vi på jorden igen.



Pyssel med hyrbilen, repor där det inte skulle vara, en stol som fastnade i liggande läge, ett bord som omöjliggjorde snurrig av bilstol och lite annat men sen bar det av. I cirka 20 minuter (1/3 av vägen vi skulle åka i mörkret på franska landsvägar). Någon blev pinknödig och JA frågan hade ställts innan ”embarking” men just precis i DET ögonblicket var den lille mannen ej kissnödig, det kom sekunden senare, när vi var på motorvägen. Jag känner ju vägen så jag stickade vidare och kände mig nyttig ända tills ljuset helt svek och min känsla för sockan försvann.

Idag är vår andra dag här. 34 grader och full sol. Jag hade oroat mig för att resa ifrån det fina Stockholmsvädret med all torka och djuren men jag nås av nyheten att det är 11 grader och regn hemma så nu kan jag slappna av och känna att tiden ändå inte är helt ur led. Det är varmare i södra Frankrike än i Sverige. Tur för mig.

Idag skulle jag ansvara för lunchen. Vi drog alla iväg till närmaste stormarknad och det var lite skönt att komma in i den luftkonditionerade byggnaden faktiskt. Jag kom ut 3600kronor fattigare med tre påsar….jag VET! men det är något speciellt med matafäfrer på franska vischan, de ha ALLT! Lite som ICA-Maxi i Ahlby!




Jag gick bananas kan man säga. Jag kom hem med en king size gräddspray, goût vanille de Madagascar, guldpuderfärg till macarons mm, silvershampo till mig, sprits med olika tyglar, marschmallow fluff med gräddsmak, sel de Guérande, ett halvt kilo svartpeppar, ett par blekrosa espadriller jag velat ha ett längre tag nu och……massor med marmelader av olika slag. Eller…inte alls av olika slag, citrus. Jag gillar citrus.




Varje år jag kommer hit får jag sådan extrem inspiration och igår planerade jag, efter ett avsnitt av BBCs program garden rescue (som ni måste se!), om hela min trädgård, ni ska få veta mer på min andra blogg, Eget hushalle när jag ritat och tänkt klart. Helt oväntat har jag tänkt HELT om. Jag ska pga hus i Frankrike och önskemål om semestrar, ha en lättskött trädgård! Men snygg!
Nu sitter jag här, maten är uppäten, barnen stojar orimligt mycket i poolen och de som inte gör det jagar livet ur små söta geckoödlor så hjärtat nästan brister men jag ORKAR inte säga till mer. Min mor försäkrar mig om att de inte blir psykopater av att jaga och ibland av misstag ha ihjäl eller amputera en svans. Kriterierna gäller för större djur och det måste finnas ett inslag av tortyr….jag nöjer mig med detta och kollar DSM V senare.
Jag hör galna saker om Trump…barn i burar?!?! Jag valde aktivt bort att efterforska detta och jag ser att min insändare är med i lokalbladet…det börjar bli en vana. Kanske jag skulle blivit journalist? kanske det är bra att inte bli journalist innan man har en grundmurad åsikt eller en viss kompetens? Hur som helst, jag sörjer våra tre enorma buxbomsplantor som jag ägnat tid åt att formklippa, de har drabbats av den kinesiska sjukan…undrar när den når Svedala…?
Jag tar paus nu. Måste vara med barnen…sticka sockor och insupa vilan (?).

Jo, till Anki, jag har yogat varje morgon med min mor, valda delar…hon verkar resistent. jag sa att jag skulle skvallra till dig. Jag inledde första passet med att hon INTE skulle ägna den lugna stunden till att planera middagen. Då började hon fnittra….det ska nog bli ordning på detta, skam den som ger sig!
Jo, jag tänkte att detta var en ypperlig tid att förvandlas till gråhårig…lite i smyg, därav silverschampot. Jag har ju som förvandlats från en rumphyllebrud till en spionhäck så kanske jag snart kan söka jobb hos MUST, kanske inte platsar hos SOG (fast jag igår i ren ilska klarade 25kg i biceps curl med skivstång till makens STORA förvåning, och min).

