Självrannsakan. Jag ser Billions på HBO. Jag såg den tidigare på Svtplay men nu…vidgat spannet för vad jag tittar på.
Inbillar mig att jag är karaktärsfast men känner att jag sympatiserar med skurkar…det är tveklöst fel. Så jag skäms.
När jag ser Billions mår jag samtidigt illa som jag gillar spänningen. Girighet, i vilken form den än kommer, är äcklig. Jag känner ibland att jag är girig på saker, upplevelser och det vill jag inte erkänna inför mig själv. Inget är gratis. Pengar. Det är svaret på allt tyvärr. Även när det kommer till avgörande saker. Det är kanske inte så tydligt i vårt land där vi betalar skatt och ”delar” ansvar…men bara en sådan sak som liv har ett pris.
När jag ser på Firefox förslag på sidor att besöka blir jag bestört. Porsche….? Vill jag verkligen ha en sådan? Kommer jag någonsin…..och kan jag tänka mig att göra för att få den?
Jag tröstar mig med att överst av sökningarna jag gjort finns hur man gör egen kopparputs. Jag följde inte receptet ”I swinged it”. Västerbottensåpa, citronsaft, varmt vatten och lite diskmedel. Fast själva tricket var att låta maken gnugga, jag hade det inte i mig för tillfället.
Trött. Outsägligt trött. Min enda önskan just nu, barn som inte bråkar och är harmoniska. Skit i Porschen, jag skiter i alternativet inom räckhåll…..en Skoda, hur många pris den än fått. Jag vill andas frisk luft och nattens regn (hur blöta mina utemöbler än är) ger lite hopp. För jag visste om det, längst inne kände jag att inatt skulle det regna. Och jävlar vad det regnade.
En sak till. Jag blev kidnappad av köpjävulen igår. Köpte en vacker, lärorik och inspirerande bok igår och höll på att köpa en sidenscarf med en karta på. En sådan som militärer under andra världskriget hade med sig, tryckt på fallskärmssiden för att inte prassla i fält. Jag bad dem fålla den medan jag besökte min sjuke farbror (som arbetat inom Flygvapnet) men när jag kom tillbaka hade de missförstått, de kunde fålla den åt mig att hämta senare men något impulsköp av den blev det ej, jag kom av mig.
Väl hemma igen mindes jag att mitt under allt stök hos farbrodern hade han berättat att han hade en sådan sidenkarta, över Schweiz (jag funderade lite över vem som tillverkar en karta över ett neutralt land under andra världskriget och vad den skulle vara bra för). Han ringde för att tacka för besöket och jag frågade om han sagt att han hade en sidenkarta över Stockholms skärgård;
-Nej, Schweiz, sa han.
-Den önskar jag mig i fördelsedagspresent eller julklapp sa jag.
Senare på kvällen postade jag en bild av den vackra boken på Insta, dottern såg och gillade. Hon fyller snart år. Jag tänkte också på min farbror som är väldigt sjuk just nu. Jag skulle skicka ett sms och önska god natt för att han inte skulle känna sig ensam. Men jag kom av mig. Nattningen av alla barnen tog ut sin rätt och jag låg istället och stirrade på datorn…Billions….så spännande, och motbjudande.
Allt löser sig till det bästa, bara man är generös. Men jag kan inte sluta vara girig. Jag tror tyvärr att girighet driver oss alla. Men jag vill inte ha pengar på banken (kommer aldrig hända skulle väl alla jag känner säga, jag är en spenderade…tygscarfs, indigofärg, myrra och bladguld, jag har mycket i mina gömmor. Mitt dödsbo kommer bli en mardröm för alla utom sakletare)….jag vill ha…..en livstil som är hållbar. Och en Porsche men mycket senare, en begagnad (även om naturen lider mer av den).
Idag är en ny dag, jag har mina erfarenheter, jag ska vässa mig. Jag har en kompass.
Kärlek till alla!